It's a musical journey!

Låt mig bara börja med att säga att jag aldrig har varit ett speciellt stort Elvis-fan. Tills nu.

 Utan att veta riktigt exakt vad vi skulle få se och uppleva den 26e april 2009 begav vi oss ut för att hitta Graceland- Elvis hem och dödsort. Dessvärre hade vi knappat in GPS lite fel och hamnade några kvarter off men det ordnades på en gång.

 Efter att ha parkerat bilen på en stor parkering, där det kostade $10 att parkera, gick vi mot själva turistkomplexet där vi, innan ens kommit in, skymtade två flygplan. Det satte tonen på vad vi därefter skulle få uppleva.

 Biljetten som vi köpte, ett Platinum Pass, kostade $38 innan skatt men det var utan tvekan det vi skulle ha eftersom det inkluderade allt egentligen. Det fanns en biljett som var dyrare men det fanns inte på kartan att vi skulle lägga ut $68 för den (kanske nästa gång på Graceland). Jag fick också reda på att det var absolut förbjudet att ha med en filmkamera på området så jag var tvungen att låsa in den för resten av dagen. Annars hade det varit ett otroligt stor mängd Graceland-video i min kamera just nu. Dessutom fick man inte ha på blixten på kameran så därför kan vissa bilder vara lite ofokuserade.

 Efter att ha fått vår biljett ställde vi oss i kö till bussarna, som skulle ta oss över gatan, genom de berömda grindarna, och upp till, vad som jag hitills klassar som den absolut bästa upplevelsen i USA, Elvis hus och land. Huset köpte han förresten när han var 22 år gammal för $100 000, vilket på den tiden måste ha varit en oerhörd summa. Året var 1957 och hela området täcker en yta av 54990 m2.

För att inte blogginlägget ska bli en bok så ska jag hålla mig från att berätta alltför många detaljer, även fast det är dem som är roligast ;-)


Så här såg det ut. Hela turistcentrat låg mittemot själva huset som ni ser här.


Hittade en flygbild också som visar rätt bra på hur det ser ut men det såg inte exakt
ut så där nu när vi var där. Något träd här och där som inte kändes igen samt någon
gångväg här och där lagts dit.

 Vi rullade upp mot huset och ställde oss i kö för att komma in. På utsidan såg huset inte alls speciellt stort ut. Inte så stort som man kanske trodde att det skulle vara eftersom han tydligen var rätt känd den där Elvis. Den åsikten förändrades i och för sig när vi kom in..




Utsikten ut mot gatan, Elvis Presley Boulevard.

 Vi gick uppför farstutrappen, lyssnade på en kort introduktion innan vi fick kliva in. Det som mötte oss först var trappan till övervåningen. Övervåningen är stängd för allmänheten pga det var alltid Elvis privata tillhåll. Han tog gärna emot sina gäster men han höll de helst på nedervåningen och källaren. Det försöker de hedra idag. Dessutom så skulle det krävas ombyggnationer pga den skara besökare Graceland har.



För att underlätta berättar jag om bilderna från varje rum istället för att först försöka förklara hur det såg ut.



Direkt när man kom in och vände sig åt höger så fick man se det här rummet, som var ett vardagsrum. Den vita soffan till höger var rätt lång, tror det i alla fall var 5 sitskuddar. Mitt emot, ur bild, fanns en eldstad.
Flygeln i det innersta rummet var den sista som Elvis ställde dit. Tidigare hade det stått två andra där, varav ett av dessa hade varit en gåva från frugan, Priscilla. Elvis gillade att kolla på TV också och hade ett flertal apparater. Det kommer ni snart märka!
Efter det rummet gick man något längre in, till nästa dörr och där hittade vi det här rummet:



Detta var Elvis föräldrars, Vernon och Gladys, sovrum. Elvis växte upp fattigt men stod alltid sina föräldrar mycket nära. Därför var han fast besluten om att ge sina föräldrar ett bättre liv och hela familjen bodde under samma tak. Rar tanke va? :-) Inte så väldigt ovanligt på den tiden ändå kanske..
Hur som helst så var det inte alltid Vernon och Gladys sovrum. Gladys dog medans Elvis militärtjänstgjorde i Tyskland (vilket var hjärtekrossande för vår hjälte eftersom han var en riktig morsgris. Men det är vi väl alla va?) och när sedan Vernon skaffade en ny flickvän så flyttade han ut. Då flyttade farmorn, Minnie Mae, ner till det här rummet och Lisa Marie fick ta farmorns rum på övervåningen. Just den här delen är lite suddig i minnet men är rätt säker på att det var så.
Var fruktansvärt mycket att ta in under dagen så.. Ni får ursäkta om vissa saker sluppit ur minnet..

Därefter gjorde vi en hel om och gick några steg tillbaka mot ytterdörren och tog höger där och kom in här:



Detta var matsalen, där olika middagar hölls. Klädseln brukade i regel vara formell men tonen och jargongen var alltid hjärtlig (detta var ord för ord vad de sa på genomgången ;-). På jularna, som var en viktig högtid, stod det alltid en gran till höger vid fönstret, som inte är med på bilden. Kristallkronan i taket köptes samtidigt som två andra kristallkronor där en hänger i trappen till övervåningen.
Elvis satt alltid till höger på kortsidan, där han kunde ha uppsikt över vad som hände överallt, ända bort till flygeln som fanns i rum 1. Under bordslisten hade han en ringklocka, som han ringde på om någon vid bordet behövde något. Ringsignalen gick tillnästa rum...





Köket. Lägg direkt märke till Tvn som står längst in i rummet. Köket var exakt som det var sista gången Elvis ville göra om. Elvis verkade gilla inredning och design och sånt så till vida att han gjorde om en hel del hemma på Graceland. Köket var inget undantag! Undrar hur händig han själv var i köket.. :-)
De gav gärna sken av att Elvis tjänstefolk var en del av familjen. Jag tror gärna på det!

Sedan fick man gå till höger där man hittade trappan ner till två andra rum (de enda två man fick se på nedervåningen):





Här befästes det jag sa tidigare; Elvis gillade att se på TV. Anledningen till att han hade tre apparater i följd var att han hade hört att presidenten, Lyndon B Johnson, gillade att se alla stora nyhetskanaler på samma gång.
Till vänter, innan de här bilderna, fanns en liten bar. Nere i vänstra hörnet ser man stereoanläggningen och en liten del ur Elvis stora skivsamling. Färgerna i rummet var typiskt för tiden då han inredde rummet; gult, vitt och blått.

Nästa rum var det rum som Matte tyckte var minst smakfullt inrett...



...nämligen biljardrummet. Samma tyg som ni ser utefterväggarna återfanns i taket. Elvis verkade ha varit som ett litet barn genom hela sitt liv, vilket jag själv tycker är helt underbart, och han tog gärna med polarna ner till det här rummet. I ena hörnet på bordet ser man en stor reva. Den uppstod när en av hans kompisar skulle försöka briljera. Verkade inte gått så bra! :-)
 Lite kuriosa som man inte ser på bilden: I lampans bortre vänstra hörn, härifrån sett, saknas en bit glas. Tydligen gillade Lisa Marie ta med sina kompisar hit ner och ha krig med biljardkulorna. Om det är exakt varför den biten saknas vet jag inte men de antyder det i alla fall. Kanske är en försköning? Kaske Elvis blev tokig på att ha förlorat något parti och svingat biljardkön i luften? ;-)

Därefter fick vi gå uppför trappan och kom upp i en utbyggnad, som inte var där när huset byggdes:



Trappen var alltså från början en trapp som gick utanför huset. Ungefär en sådan trapp man kan se på That '70s Show.. :-D Nu var den inbyggd och klädd med heltäckningsmatta..
Trappen ledde upp till det hör rummet:





Rummet inreddes efter inspiration hämtad efter en tripp Elvis tog till Hawaii. Han gillade det så mycket att han gjorde ett rum av det. Om det var i samband med Aloha From Hawaii eller om det var någon av hans fimer han spelat in på ön vet jag inte men rummet kom till så är 1975 (tror jag), två år innan Presley dog.
 Till vänster, där det lyser rött, fanns ett "vattenfall" som egentligen var ett konstant vägg-rinn.
I det här rummet spelades faktiskt ett album in också: From Elvis Presley Boulevard, Memphis, Tennessee. Anledningen var väl att han var för sliten för att ta sig in till studion själv. RCA, Elvis skivbolag, hade ordnat med en mobil inspelningsstudio, och det sägs att de brukade skicka den till Graceland då och då för de hoppades på ett sångframträdande som var inspirerat. Antar att de hoppades på för mycket. Skivan sålde inte sådär lysande med Elvis mått mätt; på countrylistan hamnade den i och för sig som etta, Elvis fjärde på Countrylistan, men sålde bara guld totalt sett. 41a på USA-listan.
Lisa Marie gillade att ta en tupplur i fåtöljen som står vid vattenfallet.

 Nu ska vi ut på gården...







...och sedan in i Vernons kontor. Det är inte öppningen ni ser där till vänster utan dörren är tyvärr utanför bild. Det ni ser där är en påbyggnad där det skedde lite andra aktiviteter som jag strax ska berätta lite om..



Så här såg det ut på Vernons kontor. Känt är att det var härifrån som Elvis gav sin presskonferens när han kom hem från sin tjänstgöring i Tyskland. Vernon var annars nitisk i sitt sparande. Han sparade precis allt från kvitton och checkar till betyg och.. ja.. allt som fanns på papper. Det ger idag Graceland ett enormt arkiv på papper och prylar från Elvis. Ofta brukade rummet vara översvämmat med brev från fans. När det kom räkningar så gick det till det här kontoret.. Elvis hade en manager men det var pappa Vernon som tog hand om Elvis privata affärer. Elvis tyckte att pappan kunde bygga ut kontoret eller bygga en helt ny kontorsbyggnad någonstans på tomten men det sägs att Vernon var snål.. Inte så konstigt kanske tack vare hans bakgrund. Fick ju snåla en hel del innan Elvis blev känd. Det sägs också att en av anledningarna till att de först flyttade till Memphis var pga att Vernon hade lite problem med lagen tack vare en spritsmuggling. Dessutom hade han väl redan suttit inne om jag inte blivit felinformerad...
Nu till tillbyggnaden av kontoret som var ytterligare en lekplats för Elvis!



Gick förbi en modell av det hus som var Elvis första nere i Mississippi..



I utbyggnaden hade Elvis sin skjutbana. Det som finns i montern är kulor som de grävt fram ur träet och ur väggen bakom så att det faktiskt ska vara kulor som sköts av Elvis eller av folk i hans närhet.
Och sedan vidare!



...till trofébyggnaden. Här inne hade man inrett med en massa prylar. Allt från kläder som han haft i filmer och framträdande till guldskivor och utmärkelser. Kolla in korten och kolla om ni känner igen något!! :-)



Kortet här under kallades för Walk of Gold, eller något liknande!



Så till prylarna:







Så. Kändes något igen? Coolt. Vidare...



...till poolen. Inte sådär jättestor men jag antar att det kanske itne var så ruskigt vanligt med pool alls på den tiden. Vi ska nu in i raquetball-byggnaden. Såg mest ut som en stor betongklump men var rätt häftig..



... för man kom in på en platå liksom. Till vänster, ur bild, fanns ett flipperspel och en sit-upsbräda. Det ni ser på bilden är loungen där vännerna och de som inte spelade för studen kunde sitta och ta igen sig. Ett piano, där det så klart brukade spelas, och det fanns även en stereonläggning. Det var här, vid det här pianot, som Elvis spelade och sjöng sina sista toner. Dagen efter fann man honom på toan på övervåningen i huset..
 Hur som helst.. I själva hallen brukar man numera ha olika utställningar och när vi var där var det det här vi såg:



Inte så illa va? Det folket står och tittar på är en film från någon konsert med Elvis. VAr högt i tak och till vänster ser ni hans olika dräkter från olika framträdanden. Man märkte rätt tydligt hur hans klädsel förändrades genom karriären. Från början var det kostymer som gällde men under 70-talet blev det mer sådana där pråliga dräkter. Personligen gillade jag kostymerna bättre men det är kanske så här generationen som han uppleva honom kommer ihåg honom? Jag vet inte..

Sedan skulle vi till det mest känsloladdade på hela turen.. Gravplatsen..







 Platsen de ligger på är faktiskt en liten trädgård som Elvis anlade. Den var från början till för en lugn och skön stund. Att få komma från den vardagliga bördan. Han kallade det för the Meditation Garden.
Ursprungligen begravdes han på Forest Hill Cemetary i Memphis men han blev tvungen att flyttas till Graceland pga ett försök till att stjäla kroppen gjort. Därför krävde man att Graceland skulle betala för säkerheten. Beslutet togs att helt enkelt flytta Elvis och hans mamma, som sedan tidigare blivit begravd där. Vernon valde Meditation Garden och inget kunde väl varit mer passande?
Dödsorsaken fastslogs till hjärtattack eller "något liknande" men det är ju vida känt att Presley nöttes ned av stress och missbruk, framförallt receptbelagda mediciner.

 Efter ett tag här var det dags att åka tillbaka med bussen till besökskomplexet. Där fanns ytterligare utställningar och dessutom hans två flygplan. Men till min oerhörda besvikelse hade batteriet dött i Mattes kamera.. och eftersom jag inte fick ha med mig filmkameran, fanns det ingen chans att få bilder från det näst viktigaste förutom huset... nämligen bilutställningen. Inte bara för min skull utan även för farsans och diverse olika andra... Får försöka berätta om hur det var. Kommer bli förbannat svårt men men.. häng på.

 Innan vi tog oss an bilarna så käkade vi lunch. Oengagerad personal men vi fick ju i oss mat i alla fall! Jag tog nåt med BBQ-sås som vanligt.. Matte tog köttfärslimpa, tydligen en favorit hos Elvis.

 De första bilarna man såg när man kom in var två Rolls Royce, en svart och en vit. Det stod att det var två stycken av mång som varit i Presleys ägo. Vidare så hittade man en röd MG, som var med i någon film. Finns det någon som vet vilken? Själv kommer jag inte ihåg. Där fanns också den rosa Cadillacen som var modern Gladys favorit. Därför kallades den även för Gladys!
 Sedan hade vi en vit Mercedes Pagoda, som Elvis köpt till Priscilla. Riktigt snygg var den! Vi hade också två Stutz. En Blackhawk från -71 samt en från -73, Backhawk III, som också sägs vara Elvis favoritbil. Det roliga med -71an var att den egentligen specialbeställts av Frank Sinatra (tror jag) men Elvis snodde åt sig den på något vis innan Frank hann hämta den.
 Dessutom fann det där en limo-Merca. Vi fick med ett kort och eftersom jag trodde farsan skulle gilla den bäst så blev det ett kort på den:



Vet inte riktigt i vilket sammanhang den associerades som mest med Elvis men kommer ihåg att jag sett han stå upp genom solluckan där bak. Vet heller inte vilken modell det är men 600 Limousine är min gissning ;-)

 Därefter fanns en del andra motordrivna leksaker; GoCart, Golfcart (som Elvis och hans vänner gärna racade nedför gatan med), snöskoter med hjul istället för skena o.s.v.
 Elvis verkade älska bilar och älska att leka. Perfekt kombination!

Efter bilmuseet gick vi på olika andra utställningar. En utställning koncentrerade sig på hans filmkarriär (den film han var mest stolt över var King Creole), en annan på hans militära tjänstgöring osv. Kommer egentligen inte ihåg så mycket från de här utställningarna för man var fortfarande så tagen av själva huset och gravarna..

Hur som helst kom vi till flygplanen. Han hade döpt det större planet till Lisa Marie, passande nog, och han köpte det för $250 000 och byggde sedan om det för några hundratusen till. Pengar led han verkligen ingen brist på.. tydligen. Modellen är ett Convair 880 Jet och han köpte det av Delta Airlines. Sägs att Lisa Marie aldrig sett snö, då tog pappa Elvis med henne på en flygtur till Colorado. Där fick hon leka i snön i 5 minuter sedan flög de tillbaka. Han kallade planet för "Hound Dog 1".
 


Först kom man in som i en lounge. Sittplatser längs med båda sidorna, pokerbord och lite sådant där lyx. Det fanns även en bar men Elvis själv gillade tydligen inte sprit så mycket men däremot gillade han dricka. Det fanns alltid 15 olika sorters drickor på planet. Bältesspännena var gjorde i guld förresten..



Nästa rum var det här konferensrummet. Lisa Marie fyllde år och Elvis hade ordnat med flygande kalas. Då satt de runt det här bordet.
 Elvis satt alltid i den gröna stolen längst ner i bild. Därifrån kunde han kontrollera ljudanläggning, han hade intercom såväl som en telefon ner till marken.
Rummet efter det här var designat så att du kunde, om du var gäst och mådde dåligt eller var trött, bädda ut en soffa och dra för draperiet. Därefter var det bara att sova!

Rummet därefter var Elvis sovrum. Sängen såg ut så här:



Bakom fotografen fanns hans toa där handfatet var helt i guld. Rätt fjantigt egentligen men har man så mycket pengar kanske man inte vet vad man ska göra av dem? Han var trots allt rätt aktiv inom välgörenhet också så han måste ju haft lite att plocka av!

 Det lilla planet får ni inte se någon bild på. Elvis köpte det i stort sett åt sin manager. Tanken var att managern skulle åka innan Elvis, till nästa gig, och kolla så allt var i sin ordning när kungen kom till stan. Det planet kallade han för "Hound Dog 2". Surprise surprise :-P

 Sedan var dagen slut. Jag köpte en Graceland-DVD som tar upp alla de områden jag pratat om här. Mest för att jag själv ska komma ihåg vad som verkligen hände men också för att kunna visa där hemma. Där får man även se mer om bilmuseet, så det kändes bra. Matte köpte några plektrum :-)



Även om man hört tidigare att Elvis var störst och att han var kung och blablabla så har man inte riktigt tagit in det. Han var ruskigt stor ju. Ofantligt stor. Han sålde över 1 miljard skivor och säljer fortfarande. Graceland har 600 000 besökare per år. Han är den förste döda som sålt ut en konsert (ett band spelade till ett band där han sjöng). Han var en sergeant i armén, han fick utmärkelser för sin välgörenhet, han var en filmstjärna med sina drygt 30 filmer, han var en sexsymbol, när han dog ställde hundratusental fans upp sig efter gatorna för att kunna få en glimt av hans kropp, han är invald i F-Y-R-A Hall of Fames (Country, Rock, Gospel och Rockabilly)... listan kan göras hur lång som helst. Han är verkligen KUNG av rock n roll.

Att få gå genom Graceland och se och tjuvröra hans grejer var stort. Ofantligt. Att stå vid graven var det mest känsloladdade jag gjort sedan jag lämnade Sverige. Det ironiska är att Minnie Mae, farmorn, överlevde allihop. Hon dog 1980, Elvis 1977 och Vernon 1979.
 Efter Gracelandbesöket kände man sig tom på något vis men ändå så full.

Wow.

Jag hoppas att ni orkade ta er igenom bloggen. Känns om att den inte kunnat blivit kortare och samtidigt gjort upplevelsen rättvisa.

 Jag tänkte på det när vi for hem sedan.. Det här är en sådan typisk grej som jag önskar att jag hade fått tagit med er på. Alla borde uppleva det som är en gnutta intresserad av musik... :-)

 Nu har jag hållit på med det här inlägget i snart 3 timmar så nu tror jag det får vara nog för i natt. I morgon eller i övermorgon dyker det upp en blogg om Sun Studios och Gibson fabriken. Underbart häftigt och stort det med! Framförallt Sun! Läs vad Matte skriver om det!!

// Mange

Förresten.. funderar på att börja presentera mig som Ricky för jänkarna.. De kan verkligen inte uttala Magnus. Outbildat folk.