Sista anhalt, hur skumt är det?
Så.. Då har vi efter i runda slängar 1472 mil nått vår sista anhalt på den här resan, Los Angeles. Vägen från SF till denna multimiljonstad skulle gå utefter kusten och inte på någon torr Interstateväg, allt för att få se natur och inte bara betong.
GPS-tanten envisades hela tiden med att ta någon annan väg än den vi ville ta så vi ignorerade henne från början, innan vi kommit till en punkt där hon inte kunde ignorera våra önskningar längre. På kartan heter vägen Highway 1, går längs med kusten i stort sett hela vägen. Här nedan ser ni hur den kan se ut.
Vi var riktigt besviken på vädret från början.. Mulet och grått och tråkigt. Inte alls som man tänkt sig men.. Ett sådant bakslang kan vi kanske överleva. For now..
Vägen var relativt smal hela vägen men här och där dök det upp villor, små restauranger och liknande. Verkade vara rätt populärt att fara och käka eller fika efter den här vägen :-) Utsikten var ju inte så dum så det kanske har med saken att göra.
På sina håll var vägen riktigt brant och ibland riktigt svängig. Men sådana vägar har vi ju sett miltals med nu så man kanske inte tyckte det var så otroligt som man borde. Men absolut, vi har inte åkt på en sådan väg vid havet förut så.. That's a first.
Hur som helst tog resan längre än vad den skulle gjort på Interstaten. Var mörkt i LA när vi körde in där så man såg inte så mycket av omgivningen eftersom jänkarna sparar in på vägbelysning. Men man förstod rätt snabbt att det inte bara var att gå tvärs genom detta enorma fält av bebyggelse.
Första två nätterna skulle vi bo i El Segundo på ett hotell som hette Hacienda. Ett helt okej hotell! Sängarna var mindre än man vant sig vid men jag sov i alla fall riktigt bra ändå. Utom att det var snorkallt första natten.
Första hela dagen i LA bestämde vi skulle tillägnas Six Flags: Magic Mountain, som låg runt 5 mil från vårt hotell. En härlig resa som tog längre än vad den skulle göra hemma eftersom trafiken verkligen är intensiv här. Syns kanske på bilden nedanför :-) Man kommer ju inte vara rädd för att köra i någon svensk stad hädanefter!
Vi hade inte någon kamera med inne på Six Flags för.. vi insåg att vi kommer spendera en del av tiden i luften, upp och ner ;-)
Det första vi gjorde när vi kom in var att käka lunch! Efter det började vi köa i en random berg-och-dalbana. Trodde vi i alla fall. Det visade sig vara den mest populära på hela området så vi köade i dryga timmen och hade två riiiiktigt jobbiga snubbar bakom oss i kön. Verkade vara sönderrökt på något starkare än vanliga smokes och snackade om metal hela tiden på spansk-bruten engelska.
Banan vi skulle åka hette X2 och var väl relativt ny antar jag. Den var en s.k. 5D-bana eftersom den hade ljud, eld, for framåt, bakåt och spann stolarna runt sin egen axel! Var riiiiiiiiiktigt häftigt. Det är den ni ser här nedan i solnedgång.
Där det ser ut som nät, det var första sträckan som tog oss uppåt. Då spelades Enter Sandman :-) Vi transporterades upp BAKLÄNGES så man såg bara neråt. Sedan gicka man ner i första svackan innan det bar av rakt utför och i förhållande till var man var i banan, roterades man i stolen. Inte sidledes utan fram och bak, som om man skulle göra volter samtidigt som man for. Svårt att förklara men det var totalt sjukt häftigt :-)
Det sämsta var att man bara fick åka ett varv. Ville man åka igen fick man vackert köa igen. Det hade vi inte tid med.
Den andra vi åkte åkte vi mest för att den hade en gigantisk nedförsbacke. Den var på 255ft och man kom upp i en hastighet av 85 mph (136km/h) innan man kom ner i en kompression, och direkt upp för en brant uppförsbacke.
I övrigt hade den inte mycket att komma med. Skön och så.. men man hade blivit lite bortskämd med den starten vi hade.
Tredje och sista banan vi åkte (vi hann inget mer för vi skulle tvätta och vi frös) hetter SCREAM och skulle visst ha väldigt många lopar och inverteringar osv. Var inte så ruksigt lång kö. Det är den ni ser här nedan.
Den var kanske, som vi kallade det efteråt, den mest "ergonomiska" för man följde med perfekt i svängarna och looparna. Den var helt okej! :-)
Efter det var det som sagt slut för dagen. Ett häftigt nöjesfält som man skulle behövt ett par dagar till på sig för att kunna åka allt tack vare folkmängden. Hatar folk i för stora mängder. I alla fall när man måste trängas! Hade man haft lite VIP-behandling hade det inte gjort nåt och jag skullöe gärna vilja se många människor på spelningar ;-)
Det var hursomhelst en bra dag! Man fick slanta upp typ $67 eller något sådant men.. OCH vi var tvugna att gå tillbaka till bilen och hämta leg, annars fick vi inte handla på våra kreditkort. Det var ett riktigt bakslag. Då var man less! Först tagit så lång tid för att ta sig dit, sedan tagit sig till grindarna och sedan måsta gå tillbaka igen för det där.. :-P
I morgon berättar nog matte om Universal Studios! :-)
// Mange
GPS-tanten envisades hela tiden med att ta någon annan väg än den vi ville ta så vi ignorerade henne från början, innan vi kommit till en punkt där hon inte kunde ignorera våra önskningar längre. På kartan heter vägen Highway 1, går längs med kusten i stort sett hela vägen. Här nedan ser ni hur den kan se ut.
Vi var riktigt besviken på vädret från början.. Mulet och grått och tråkigt. Inte alls som man tänkt sig men.. Ett sådant bakslang kan vi kanske överleva. For now..
Vägen var relativt smal hela vägen men här och där dök det upp villor, små restauranger och liknande. Verkade vara rätt populärt att fara och käka eller fika efter den här vägen :-) Utsikten var ju inte så dum så det kanske har med saken att göra.
På sina håll var vägen riktigt brant och ibland riktigt svängig. Men sådana vägar har vi ju sett miltals med nu så man kanske inte tyckte det var så otroligt som man borde. Men absolut, vi har inte åkt på en sådan väg vid havet förut så.. That's a first.
Hur som helst tog resan längre än vad den skulle gjort på Interstaten. Var mörkt i LA när vi körde in där så man såg inte så mycket av omgivningen eftersom jänkarna sparar in på vägbelysning. Men man förstod rätt snabbt att det inte bara var att gå tvärs genom detta enorma fält av bebyggelse.
Första två nätterna skulle vi bo i El Segundo på ett hotell som hette Hacienda. Ett helt okej hotell! Sängarna var mindre än man vant sig vid men jag sov i alla fall riktigt bra ändå. Utom att det var snorkallt första natten.
Första hela dagen i LA bestämde vi skulle tillägnas Six Flags: Magic Mountain, som låg runt 5 mil från vårt hotell. En härlig resa som tog längre än vad den skulle göra hemma eftersom trafiken verkligen är intensiv här. Syns kanske på bilden nedanför :-) Man kommer ju inte vara rädd för att köra i någon svensk stad hädanefter!
Vi hade inte någon kamera med inne på Six Flags för.. vi insåg att vi kommer spendera en del av tiden i luften, upp och ner ;-)
Det första vi gjorde när vi kom in var att käka lunch! Efter det började vi köa i en random berg-och-dalbana. Trodde vi i alla fall. Det visade sig vara den mest populära på hela området så vi köade i dryga timmen och hade två riiiiktigt jobbiga snubbar bakom oss i kön. Verkade vara sönderrökt på något starkare än vanliga smokes och snackade om metal hela tiden på spansk-bruten engelska.
Banan vi skulle åka hette X2 och var väl relativt ny antar jag. Den var en s.k. 5D-bana eftersom den hade ljud, eld, for framåt, bakåt och spann stolarna runt sin egen axel! Var riiiiiiiiiktigt häftigt. Det är den ni ser här nedan i solnedgång.
Där det ser ut som nät, det var första sträckan som tog oss uppåt. Då spelades Enter Sandman :-) Vi transporterades upp BAKLÄNGES så man såg bara neråt. Sedan gicka man ner i första svackan innan det bar av rakt utför och i förhållande till var man var i banan, roterades man i stolen. Inte sidledes utan fram och bak, som om man skulle göra volter samtidigt som man for. Svårt att förklara men det var totalt sjukt häftigt :-)
Det sämsta var att man bara fick åka ett varv. Ville man åka igen fick man vackert köa igen. Det hade vi inte tid med.
Den andra vi åkte åkte vi mest för att den hade en gigantisk nedförsbacke. Den var på 255ft och man kom upp i en hastighet av 85 mph (136km/h) innan man kom ner i en kompression, och direkt upp för en brant uppförsbacke.
I övrigt hade den inte mycket att komma med. Skön och så.. men man hade blivit lite bortskämd med den starten vi hade.
Tredje och sista banan vi åkte (vi hann inget mer för vi skulle tvätta och vi frös) hetter SCREAM och skulle visst ha väldigt många lopar och inverteringar osv. Var inte så ruksigt lång kö. Det är den ni ser här nedan.
Den var kanske, som vi kallade det efteråt, den mest "ergonomiska" för man följde med perfekt i svängarna och looparna. Den var helt okej! :-)
Efter det var det som sagt slut för dagen. Ett häftigt nöjesfält som man skulle behövt ett par dagar till på sig för att kunna åka allt tack vare folkmängden. Hatar folk i för stora mängder. I alla fall när man måste trängas! Hade man haft lite VIP-behandling hade det inte gjort nåt och jag skullöe gärna vilja se många människor på spelningar ;-)
Det var hursomhelst en bra dag! Man fick slanta upp typ $67 eller något sådant men.. OCH vi var tvugna att gå tillbaka till bilen och hämta leg, annars fick vi inte handla på våra kreditkort. Det var ett riktigt bakslag. Då var man less! Först tagit så lång tid för att ta sig dit, sedan tagit sig till grindarna och sedan måsta gå tillbaka igen för det där.. :-P
I morgon berättar nog matte om Universal Studios! :-)
// Mange
Kommentarer
Trackback
